JOHAN BJÖRKEGREN

SKETCHES 2010–2011

>

SIZE

PAGES

PRINT

EDITIONS

TEXT

PRICE

RELEASED

ISBN

 

DESIGN

ILLUSTRATION

175x245

550

COLOUR / B&W

SOFT COVER

SWEDISH & ENGLISH

209:-

2011

978-91-7437-220-5

 

NILLE SVENSSON JOHAN BJÖRKEGREN

WEB SHOP

BOKUS

ADLIBRIS

Ur förordet av Natalia Kazmierska:

 

… Dagen innan julafton 2010 hittade Johan Björkegren en skissbok i bokaffären. Det var något med just den här boken. Med papperskvaliteten, formatet och bindningen som han gillade. Trots att han hade fyllt åtskilliga block tidigare kändes det annorlunda denna gång. Befriande, på något vis. Hela vintern och våren arbetade han enbart med skisserna: det var som om allt skulle ut genom pennan. Utan att censurera, eller fundera på om det blev bra eller dåligt. Så småningom fick han idén att publicera skisserna på nätet …

… Där romantiker söker efter autenticitet och skönhet i vackra klippformationer, tecknar Johan Björkegren stinkande kärr, mörka barrskogar och halvdöda hyggen – våra inre sumpmarker. Känslan av ensamhet, att man är den enda varelsen som hör trädet falla i skogen, går som ett mörkt stråk genom dessa landskap.Både som ett uttryck för hela mänsklighetens försvinnande små livsvillkor, och för den högst personliga ångest som var och en av oss kan drabbas av.

 

 

From the foreword by Natalia Kazmierska: … Two days before christmas 2010 Johan Björkegren found a sketch book at the bookstore. It was something about this sketchbook that caught his interest. He liked the paper quality, the size, and the binding. Even though he’d filled numerous sketch books earlier, this time it felt different, liberating in a way. He worked all throughout winter dedicating himself totally to working on this sketchbook: it felt like everything inside was meant to pass out through the pen. Without any self-cencorship or limitating thoughts on whether the images were good or bad ...

... Where romanticists seek authenticity and beauty in rock formations, Johan Björkegren draws forth stinking marches, dark pine forests and gloomy clear felled areas – our inner marshlands. The loneliness, the feeling that you are the only living creature to hear the tree fall in the forest, permeates these landscapes. Conveying both the frailness of mankind as a whole and the personal anxiety that can strike anyone of us.